New Years Revolution vs. Final Resolution

Både WWE och TNA började året med två PPV:er. WWE med New Years Revolution (RAW) och TNA med Final Resolution. Detta kan helt enkelt ses som en första kraftmätning mellan WWE och TNA. I så fall gick första ronden till TNA

New Years Revolution

På pappret skulle detta kunna vara en riktigt intressant PPV (pay-per-view). Johnny Nitro vs. Jeff Hardy i en steel-cage, Rated RKO ska göra upp med Degeneration X och John Cena ska försvara sin titel mot den obesegrade Umaga. Men som vanligt blev det lite av en besvikelse.

Jeff Hardy och Johnny Nitros match var minst sagt halvhjärtad. Hardy som är en riktig high flyer brukar alltid bjuda på spektakulära matcher och Johnny Nitro har växt för varje match han gjort på sistone. Det bästa beviset för båda är deras otroliga ladder match de hade på ett avsnitt av Raw den 20 november förra året. Men här faller allt platt. Jeff Hardy lyckas i alla fall försvara sin titel.

Även John Cenas match med Umaga var en besvikelse. Matchen i sig var fysik och relativt intensiv. Umaga gjorde bra ifrån sig och jag måste säga att även han har växt till sig. Men avslutet var katastrof. Cena har legat under hela matchen men vinner tillslut genom en simpel roll-up. Men sämsta matchen får nog ändå Carlito och Chris Master ta på sig. Tråkig, ointensiv och helt utan känsla. Carlito har presterat dåligt på sistone.

De två bästa matcherna var Rated RKO vs Degeneration X och en bonus elimination tag team match mellan en uppsjö av tag teams. Rated RKO vs DX var högst brutal, nästan för brutal mot slutet för min smak men samtidigt, det var ju den stämningen som låg i luften. Randy Orton blödde fruktansvärt mycket efter att fått en stol i huvudet och blev efter det upplagd på (så klart) det spanska kommentator bordet och HBK gjorde en elbow drop från toppen av ringposten genom bordet. Men det såg nog värre ut än det var.

Elimination tag team matchen fungerade som en liten turnering där två lag började (World Greatest Tag Team och The Highlanders) och när ett lag åkte ut kom nästa in. Det lag som var sist kvar fick en match mot Tag Team Champions. De lagen som var med var; Super Crazy & ”Hacksaw” Jim Dugga, Lance Cade & Trevor Murdoch och Cryme Tyme. Tre saker fastnade mest av detta:

1. Det är helt sjukt att WWE inte utnyttjar Super Crazy. Han var knappt involverad i matchen trots att Super Crazy gick som ett mantra i publiken när han kom in. Men det är ju typiskt dagens WWE, de har helt tappat förmågan att ta till vara på folk som är talanger och inte bara en häftig gimmick.

2. Lace Cade och Trevor Murdoch är i otrolig form. De såg riktigt brutala ut och Lance Cade har minsann skaffat sig rikligt med muskler.

3. Cryme Tyme har riktig potential. Hoppas bara att det är mer än nyhetens behag.

Final Resolution

Final Resolution hade verkligen all potential att bli klassisk. Jag menar, en 30 min Iron man match mellan Kurt Angle och Samoan Joe, Team 3-D möter LAX för att försöka bli NWA Tag Team Champions och en triple teath match om både X-division titeln och en 3 way elimination match om NWA World Heavyweight Titel. Och faktum är att Final Resolution levererade.

Det började med en match mellan Rhyno och A.J Styles som helt enkelt var sanslöst intensiv. TNA är nytt för mig och jag har bara läst om att A.J Styles skall vara grym och han levererar. Men Rhyno låg inte långt efter. Den gamla ECW-stjärnan visade att han fortfarande kunde. En av höjdpunkterna var en helt sanslös Gore av Rhyno.
Galans enda besvikelse var nog egentligen X-division matchen (och såklart spektaklet som Kevin Nash höll i kallat Paparazzi Championship Series). Chris Sabin, Jerry Lynn och Christopher Daniels lyckas inte riktigt få till någon spektakulär match. Även LAX vs. Team 3-D var lite av en besvikelse. Mest för att Brother Runt (även känd från ECW och WWE som Spike Dudley) kom in som en full tomte och förstörde matchen vilket ledde till att Team 3-D blev diskvalificerade.

Däremot var det Iron-man matchen nådigt spännande. Att en kille som är så stor som Samoan Joe kan sparka folk i huvudet både inte vara fysiskt möjligt. Hans Muscle Buster är en skönhet. Kurt Angle gick värdigt vinnande ur striden. Hög spänningsfaktor. Och det finns helt enkelt ingen som ser så intensiv ut som Kurt Angle.

Även World Heavy Weight Titel matchen mellan Christian Cage, Abyss och Sting levererade. Bakgrunden var någonstans en kamp om kontrollen av Abyss mellan Sting och James Mitchell. Detta är en förklaring till det något röriga slutet som i alla fall ledde fram till att Abyss hjälpte Christian att vinna matchen. Sting var i bra form och Christian har i TNA äntligen fått utrymme att visa att han faktiskt är en bra wrestlare.